söndag 23 mars 2014

Everybody wants to know what they're running from


Sori, tässä ei oo tullu kauheeta kyytiä bloggailtua tänä viikonloppuna. Ei oo kauheesti tehny mieli tuijottaa ruutua. On ollu kyllä tosi mukavaa. Eilen hengailtiin Lauran kanssa, syötiin sweet potato fries ja kale chipsejä, kuunneltiin jonkun vegaanitohtorin luentoa, etsittiin vapaita huoneita Lontoosta ja sitten lopulta päädyttiin jonkun ihme teinijengin luokkakokouksen keskelle ufo-tanssimaan, vai miksiköhän sitä kutsuisi. Jännitystä elämään, eiks vaan! Ja huomenna sitä vasta jännitystä piisaa. Ei siitä sen enempää,mutta JÄNNITTÄÄ IHAN SIKANA. Pitää varmaan ottaa Pantsku mukaan, niin sitä voi kuristaa kun menee paikat liian jännäks.

(Don't know whose photo, but it's pretty.)

Så sjukt gott med sweet potato fries, kale chips och raw nut butter cups igår. Mysigt att Laura sov över, Eve är ju i Finland över helgen. Jag är väl inte så värst förtjust i att vara ensam i lägenheten direkt. Det är väl sånt man tror kommer va skitkul när man blir vuxen, att bo ensam. Men det är ju inte det, tråkigt som bara det. Tycker jag iallafall, men vi är ju olika. Att bo kollektivt i London kommer att bli hur kul som helst tycker jag. Får se vart vi hamnar. Började kolla efter rum i Camden igår, la upp en annons till och med, fast det är en evighet till flytten. Fick erbjudanden av nån Ahmed och nån Italienare om lediga rum, låter ju trevligt hahah! I think.. not. Så körde vi ufo-dans resten av kvällen under nån glitter dekoration på stammis stället. Och idag har jag bara städat, hängt på gymmet, danslektionerna och tvättat kläder. Nu sitter jag här med Pandan och lyssnar på the National och the War on Drugs och är glad att jag inte behöver jobba imorgon. Fast jag har något mycket värre framför mig, fy blä! Men inte mer om det. Är bara fett nervös.


...yes please.

heido.

x
S


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar